Tillbaks hemma igen och jag hade tänkt lägga upp lite fina bilder från påskhelgen men även visat er vårt halvfärdiga sovrum där vi faktiskt har sovit två hela nätter.....

men blogglusten infinner sig inte

och här hemma är det så mycket vardag det kan bli.

Vet att jag ska vara väldigt tacksam över mina två fina barn och det är jag. Men det känns inte roligt när man har ett barn som man älskar, men just nu, inte gillar så särskilt mycket. Det är lillebror som spökar och ställer till det för oss och helt enkelt får mig att tappa humöret och lusten till det mesta. Han är ENORMT sällskapssjuk och kräver att man är med honom precis hela hela tiden, funkar att sitta jämte på golvet och leka men om man reser sig (t.ex för att ta ner nåt till Judit) så bryter han ihop fullständigt och både gallskriker och gråter. Man är alltså bunden till att befinna sig på golvet hela tiden och då kan ni själva räkna ut hur mycket man får gjort. Att lämna honom skrikande är inte heller nåt bra alternativ eftersom han inte ger upp och lätt klarar att skrika mer än 1 timme - nåt som föräldrarna inte orkar lyssna på. Samtidigt håller Judit på att komma i värsta trotsåldern, för det mesta tar jag/vi det med en klackspark när hon blir arg för hon ser bara så kul ut. Men ibland måste man visa att man menar allvar och säga till henne, problemet är ju bara att det blir dubbeltråkigt här hemma då. Judit som blir arg, ledsen och tjurig och så Vide som gallskriker för att man råkade lämna honom och befinna sig några meter för långt bort...

Just nu håller R på att söva båda barnen och jag ska ärligt erkänna att jag har längtat till den stunden när Vide somnar och jag kan få göra saker på egen hand, idag blir det först en runda med Milla, sen uppackning av påskens väskor, kanske hinns det också med lite fix efter det innan jag kryper ner i sängen.

Hoppas ni har haft en riktigt bra dag därute,

kramis

 

Linda

11 april 2012 08:53

Din kommentar om att man har ett barn man älskar men just nu inte gillar särskilt mycket stämde väldigt bra in på mig med ... just så känns det för mig ofta :) !! kan verkligen känna din frustration när han bara skriker - tänk vad Alice skrek JÄMT, men så har hon knäckt mig oxå ... Försök få så mycket pauser du kan när det känns som värst, det behövs.. STYRKEKRAMAR från mig ..

 

Bettan

11 april 2012 21:38

Det låter nästan som att du varit hemma hos oss på besök ;) Charlie är precis sådär som Vidar. Det har blivit bättre måste jag säga, men att vad jag känner igen mig. Vissa dagar kan han sysselsätta sig själv men blir han lite hungrig eller lite trött så sitter han som ett plåster på mig. Det blir bättre det är bara att tänka på det. Hoppas att det snart blir bättre och att blogg lusten snart infinner sig.

Kram

http://haradso.blogspot.com

 

Camilla

12 april 2012 18:46

Periodvis är det samma läge här. Bara att härda ut småbarnsåren och hoppas det blir bättre. Men det sägs ju att ju större barn desto större problem, så jag vet inte jag..;)
Kram kram!

http://tuffevictor.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Inte för att vi varit på mossen så många gånger men varje gång regnar det mer eller mindre.... Lugnet inne på Naturum finns inte nån annanstans. Att sitta vid de stora glaspartierna och titta ut samtidigt som det nästan är helt tyst förutom...

Det händer sällan men i år kunde vi sitta ute och äta födelsedagskvällsmat! ...

Ok då! Kanske lite onödigt då lådan redan är full - men gick inte att låta bli då V verkligen gillar pirater och tigrar just nu. Och så kanske hammare hade passat bättre än ? visseligen men går ju inte få allt. ... ...

Låter bilderna tala för sig själva! Mysigt kul o rätt dåligt väder... ...

Veckan innan påsk i mars hade vi riktigt vårväder och hängde ute och njöt! ...