.... på min lilla Moa!

Det har ju funkat hur superbra som helst under lång tid nu så ett bakslag kanske bara var vad jag kunde räkna med men det är ändå så tråkigt och jag blir så ledsen. Känns liksom som att det bara är ett steg i fel riktning och att vi kanske inte kan behålla vår stortjej när Judit blir större.

Vad som hände:

allt som oftast går jag förbi och klappar Moa när hon ligger i soffan o sover. Dels för att det är jättemysigt och dels för att hon ska lära sig att soffan är allmän plats och om hon ligger där får man röra henne. Brukar inte vara några problem men idag när jag kom dit (stod bara jämte) så morrade hon två gånger. Gissa om jag blev arg!!! (Vet att jag inte ska bli arg utan bara vara lugn). Sa till henne att hoppa ner och då gjorde hon visserligen det men försökt nafsa mig i handen under tiden, blev varken blod eller märke så hon lyckades inte men det är ju inte det viktiga.

Givetvis blev jag ännu argare och visade med hela handen att hon skulle gå in i buren vilket hon gjorde, men sen ut igen och upp i soffan så jag fick ta tag i nackskinnet och lyfta in henne. Till slut fattade hon att det är jag som bestämmer och nu vågar hon knappt möta min blick.....

Hon är ju normalt supergo mot oss och sen vi sterliserade henne har det bara blivit bättre men nu är hon nog igång med "ägarfasoner" igen, dvs att HON BESTÄMMER vilka platser som är hennes. Vet inte riktigt hur vi ska få bort det, ska man kanske bara låta henne ligga på golvet??? Hon typ ligger ju i soffan/fåtöljen hela tiden och allra helst i vår säng om hon får, vilket hon inte får...

Så nu ska vi snart ut på promenad, blir nog klövjeväska på och röda snöret så att hon verkligen får gå fot o bli trött. Kanske hjälper lite?

PS. om nån läser detta som inte känner oss så är Moa alltså min lilla hund, en drever.

 

Mams

17 november 2009 10:27

Det var inte skoj, inte roligt för varken dig eller Mosan.
Kanske därför hon är så avvisande på morgonen när jag tittar in och säger hej.
Rör mig inte för f-en, då bits jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Inte för att vi varit på mossen så många gånger men varje gång regnar det mer eller mindre.... Lugnet inne på Naturum finns inte nån annanstans. Att sitta vid de stora glaspartierna och titta ut samtidigt som det nästan är helt tyst förutom...

Det händer sällan men i år kunde vi sitta ute och äta födelsedagskvällsmat! ...

Ok då! Kanske lite onödigt då lådan redan är full - men gick inte att låta bli då V verkligen gillar pirater och tigrar just nu. Och så kanske hammare hade passat bättre än ? visseligen men går ju inte få allt. ... ...

Låter bilderna tala för sig själva! Mysigt kul o rätt dåligt väder... ...

Veckan innan påsk i mars hade vi riktigt vårväder och hängde ute och njöt! ...