Bara för att jag aldrig går till kyrkogården betyder inte det att jag inte tänker på min lilla pappa och idag går såklart tankarna särskilt till honom eftersom det skulle varit hans 66:e födelsedag.

När jag var liten tyckte jag alltid synd om pappa som fyllde år samma dag som Rut hade namnsdag för det namnet var ju så fult. Nu hade det inte spelat någon roll...

I mars blir det tretton år sen cancern valde att ta med min pappa till himmelen och jag tror att han har haft det rätt bra där sen dess. Att tro att det finns något kvar efter döden och att man träffar de nära och kära som inte längre finns i livet gör det lite lättare att vara utan honom...

Många var de som kände min pappa och alla hade väl sina egna tankar om honom, han var ingen person som gick helt obemärkt förbi utan stod för sina åsikter och hjälpte de med problem samtidigt som han var rätt rak och hård mot de som inte följde reglerna (framför allt på Movalla). Har ändå fått uppfattningen att han var omtyckt för det mesta.

Vår lilla prinsessa kommer ju aldrig få träffa sin morfar men den övriga familjen betyder desto mer både för henne och mig och jag älskar er!

Detta inlägg blev nog lite mer känslosamt än jag hade tänkt men jag hoppas att det kan få någon att uppskatta de nära och kära som ni har omkring er. Ta vara på livet, man vet aldrig när det rycks ifrån en.

 

Mams

4 januari 2010 12:13

Tack för dom fina orden.

 

Linda

4 januari 2010 13:12

Du har nog lite drag av din pappa ändå - bestämd och med åsikter till 1000 ;) hahahah

Kan förstå om det känns otroligt sorgligt när du tänker att din pappa aldrig får träffa Judit, usch det är nästan så jag börjar gråta nu ...
Jag kan tänka så om mina mor&farföräldrar som aldrig fick träffa sina barnbarn, men ens pappa är ändå annorlunda.

*KRAM*

http://tradgatan21.bloggplatsen.se

 

Plutt

4 januari 2010 15:22

Tänker också på vårans lilla pappa idag och saknar honom fortfarande jättemycket...och jag är också tacksam för att ha er. Synd att vi bara inte kan ses lite oftare. Älskar er me'!! Puss

 

Anna & Wille

4 januari 2010 18:07

Så fint du skriver om din pappa....!! Tror det blir mer påtagligt när man själv får barn....men jag tror nog han har ett vakande öga över Er och lilla Judit.

Våga inte ens tänka på den dagen min mamma & pappa inte finns kvar i livet....
Vi umgås ju ganska mycket med dom och ska ju till Sälen i vår....ska bli sååå kul.
Man vill ju passa på så länge dom är friska och krya...

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Inte för att vi varit på mossen så många gånger men varje gång regnar det mer eller mindre.... Lugnet inne på Naturum finns inte nån annanstans. Att sitta vid de stora glaspartierna och titta ut samtidigt som det nästan är helt tyst förutom...

Det händer sällan men i år kunde vi sitta ute och äta födelsedagskvällsmat! ...

Ok då! Kanske lite onödigt då lådan redan är full - men gick inte att låta bli då V verkligen gillar pirater och tigrar just nu. Och så kanske hammare hade passat bättre än ? visseligen men går ju inte få allt. ... ...

Låter bilderna tala för sig själva! Mysigt kul o rätt dåligt väder... ...

Veckan innan påsk i mars hade vi riktigt vårväder och hängde ute och njöt! ...