I helgen har vi fattat ett tråkigt men nödvändigt beslut... och det är att ta bort min älskade lilla Moa.
Ni som har djur vet hur jobbigt ett sånt här beslut kan vara och hur ledsen jag är just nu. Samtidigt har vi varit medvetna om att vi har henne på "övertid" och sen Judit föddes har vi kanske bara räknat dagarna vi kan ha henne kvar. Men ändå är det inget man vill tänka på...
För er som inte känner vår Moa så är problemet att hon har väldigt svårt med andra än familjen och att hon både kan bitas och nafsa om någon kommer för nära. Nu känner vi att detta begränasar både hennes och vårt liv och nu i helgen har hon t.ex fått tillbringa större delen av tiden instängd i vårt sovrum och det är inte så vi vill ha det.
Att lämna bort henne till någon annan känns inte heller som ett alternativ, hon skulle dock fylla 12 till våren och att få någon att börja om och lägga tid på en så gammal hund känns inte rättvist mot någon.
Daniela
6 december 2010 10:25
Va' jobbigt det måste kännas för er. Jag vet hur fästa ni är vid henne. Men ni känner ju Moa bäst och vet vad som är bäst för henne och er. Jag tänker på er. Kram Daniela
Matilda
6 december 2010 12:13
Åh, det är verkligen ett beslut som gör så ont i hjärtat men som man, som husdjursägare, ibland måste fatta. Det är absolut inte lätt men kanske det bästa för henne...
Kram Matilda
http://emma-matilda.bloggplatsen.se
Plutt
6 december 2010 13:48
Vi kommer alltid att sakna vår lilla knäpp Moa! Å det känns jättekonstigt att hon förmodligen är borta nästa gång vi kommer hem....så ge henne tusen pussar och kramar från mig!!! Puss
Linda
6 december 2010 13:54
Jaså har ni bestämt er för det. Usch så ledsamt. Samtidigt som jag förstår er. Det är ju inte roligt att behöva gå omkring och oroa sig för om nåt ska hända, alt behöva ha munkorg på dagarna i ända. Styrkekram från mig iallafall ..
http://tradgatan21.bloggplatsen.se
karro
6 december 2010 14:32
Nej va tråkigt. Ett väldigt tungt beslut att ta jag vet... Har fått tagit såna beslut förr när vi hade hund:-(
Tack för dina fina ord på min blogg!
Imorgon syns vi på småfolket!
Stor kram K
http://www.appelblomman.blogspot.com
Malin
6 december 2010 14:43
Usch vad trakigt, men det kommer att ga bra. Kramar
Linda
6 december 2010 23:15
Usch vilket jobbigt beslut, förstå det känns tungt. Men som det låter på det du beskrivet så låter det ändå som rött beslut både för henne och er,
Massor med kramar.
http://www.uppochnervandahuset.se