Direktlänk till inlägg 14 oktober 2009
Varje dag jag vaknar är jag lycklig och enormt tacksam att vi har vår lilla tjej, särskilt när jag tänker på några av mina vänner som inte har haft det lika lätt som vi.
Och idag fick jag ytterligare en anledning att vara tacksam, fick nämligen veta att ett par här i byn fick missfall häromdagen i vecka 26!! De har även haft missfall tidigare och jag lider så oerhört med dem, jag kan inte ens försöka sätta mig in i deras situation. Ni som känner mig vet ju att jag även hade en vän som förlorade sitt barn i vecka 23 i våras och givetvis går tankarna även till dem samt till alla andra som har gått igenom samma sak.
Varför kan inte livet vara rättvist? Borde det inte räcka att vara en bra människa som sköter sig för att allt ska gå vägen?
Vet att det säkert finns de som säger att missfall är naturens sätt att säga att allt inte är OK men det är ingen tröst i detta läget. Jag ska tänka på er och hoppas att ni tillsammans ska klara er igenom det h-te ni måste befinna i er just nu.