I lördags var han 9 månader lillkillen, tiden rusar iväg och man hinner

liksom inte riktigt med!

• Har storlek 74 på de flesta kläderna men även enstaka plagg i både 68 & 80.
• Försöker gärna ställa sig upp om man håller honom i händerna, släpper dock inte taget lika lätt som Judit gjorde.
• Kan inte krypa än men ålade sig på nåt sätt flera meter igår hos svärföräldrarna. Har dock inte gjort om det än.
• Har full koll på hur man snurrar runt när man sitter på rumpan och når även grejerna som ligger långt bort, kasar på rumpan en liten bit i taget men det går sakta. Lutar sig mycket åt alla håll och trillar såklart över på mage ibland och då kan han varken vända sig till rygg eller sätta sig upp igen.
• Ligger inte på mage särskilt ofta men de få gångerna han gör det funkar det bra, kan leka och plocka med grejer en stund.
• Gillar INTE att bli lämnad ensam, gallskriker oftast så fort man går ut ur rummet och lämnar honom själlv.
• Kan åla bakåt på magen men har ännu inte koll på att han kan.
• Glad för det mesta, ler ofta och skrattar högt när man kittlar honom i nacken eller i armhålorna.
• Gillar andra barn för då finns ju alltid nåt att kolla på.
• Sitter i hoppgungan ibland och gillar det, men inte lika mycket som Judit gjorde.
• Älskar att bada badbalja och även i badhuset går det bra
• Sover i eget rum och det funkar bra för det mesta, just nu har han nog lite problem med magen för han vaknar flera gånger varje natt och är ledsen. Vänder sig från rygg till mage nästan varje gång man lägger ner honom i sängen men klarar inte att vända tillbaks.
• Sover oftast mellan 19 & 7, plus/minus en timme
• Sover oftast två gånger varje dag, somnar oftast när vi går till dagis på förmiddagen och brukar sova 30 minuter då. På eftermiddagen sover han allt mellan 45 minuter och 3 timmar, sover absolut allra bäst i vagnen utomhus, då får vi ofta väcka honom.
• Äter oftast hemlagad gröt (1 dl havregryn) till frukost, sen mellis ibland och oftast lagad mat två gånger per dag. Får han mellis äter han alltid mycket mindre mat. Knappt en flaska välling på kvällen i sängen men tror vi ska sluta med det och ge honom i soffan istället, kan vara det som ställer till det i magen nämligen.
• Har inte fått några tänder.
• Har lite ljust hår på hela huvudet, ungefär som Judit hade.
• Älskar storasyster och när hon leker med honom.
• Går inte lämna honom vaken och ensam i vår säng längre, helt plötsligt har han på nåt sätt tagit sig till kanten, kastar ner grejer, tittar ut och ja, ramlar ner, om man inte fångar hon alltså.
• Klappar gärna händerna men har inte lärt sig vinka än (och inte har vi tränat på det heller).

tapeter till sovrummet!

Det blev den gamla "kärleken brunt" som segrade till slut, inte den nya "förelskelsen grått" alltså. Kanske  får  det bli grått i hallen istället.

Bjuder på bilder en annan dag, lyckas inte ladda ner från Boråstapeters hemsida.

Efter en dag på jobbet kan det vara mer eller mindre stökigt när man kommer hem......

Igår fick Judit träffa farbror Samuel igen, det var ett tag sen sist, i mellandagarna för att vara exakt.

Man kan säga att hon inte släppte taget direkt utan kramade och pussade och kramade och pussade...

Roligt när de visar så tydligt när de tycker om någon   

Nu är det gjort!

Den 1:a september smäller det!

För då är det dax för Tjejmilen och jag har nu anmält vårt lag bestående av syster Plutt och

vännerna Linda och Anna   

Det ska bli både kul, spännande och obehagligt. Linda är den som är mest vältränad av oss, hon springer redan en mil om hon vill. Även Plutt springer en bra bit över 5 km utomhus och inne kämpar hon på löpbandet så fort hon hinner och har lust. Vi andra, Anna och jag (tyvärr Anna men jag kan inte ljuga), vi har en del kvar innan vi är i 10 000 meters form..... men dit ska vi och vi har ju ett halvår på oss att äta pasta, knyta löpardojjorna och ge oss ut i skog och mark (eller det pisstråkiga löpbandet ni vet).

Nu gäller det iaf att börja sätta upp mål och mitt första har ni väl redan läst om kanske, att springa 3 km på löpbandet inom 2 veckor, dvs innan februari månad är slut. Brukar springa på 9,2-fart men har ju märkt att jag inte orkar så kanske ska jag springa lite saktare så jag orkar några hundra meter längre kanske? Eller anamma en kul tanke som en kompis berättade att hennes jobbarkompis körde för många år sen.  Jobbarkompisen började inte springa förrän efter hon fått barn och då var målet att springa så långsamt som möjligt så att hon skulle få vara hemifrån och ha egentid så länge det bara gick...  ja, alla sätt är bra säger man ju.

Här hemma går det i lugnt tempo idag vill jag lova, startade effektivt med en dryg timme på gymmet inkl 8 km fettförbränning. Men det är bara att inse att löpbandet är inte min bästa kompis. Flåsar och är nära gråten efter 500 meter sådär..... gillar skogen så mycket bättre!! Bara en sån sak som "spottkoppen" som saknas på gymmet men finns överallt i skogen... Mitt mål för februari är att klara  3 km på bandet!!! Och då har jag sprungit 4-5 km ute flera gånger i veckan i höstas ska ni veta.

Men efter gymmet har vi gjort absolut ingenting här hemma förutom att kolla Vinterstudion! Och gått på tapetjakt igen, min förra favvis är nu mannes favvis medan jag har bytt.... så det är inte helt enkelt att bestämma. Men jag återkommer så småningom.

Gillar ju när man stiger upp tidigt och hinner med mycket innan klockan ens passerat lunch.

Idag var en sån dag.

Före elva hade jag hunnit med följande: en dryg halvtimme på gymmet, tanka bilen, baka frukostfrallor, gå ut med hunden en snabbis, käka helgfrukost, ”baka” en omgång müsli, hänga en maskin tvätt och sätta på ytterligare en, skölja en riktigt nerbajsad pyjamas, förbereda kvällens kreolska gryta samt rulla en omgång negerbollar (tillsammans med R och Judit).

Resten av dagen har inte gått i riktigt samma tempo. Har målat nästan färdigt i barnens rum, är en vävvåd kvar som R har limmat upp idag, fixat mer med tvätten och hjälpt R tapetsera övriga rum. Lite smörgåslunch hann vi också med innan jag tog en sväng till Missionskyrkan vid fyra för att testa deras nya stickkafé! En trevlig tillställning som jag absolut kommer att besöka igen om det blir några fler tillfällen.

Mamma har varit här och passat barnen så vi har kunnat fixa båda två, ovärderligt och supergulligt och perfekt - precis som vanligt när hon ställer upp   Idag har hon dessutom med sig en present, en alldeles ny sort Yankee candle och den doftar sååå gott.

Men nu blir det kväll för resten av lördagen, käket uppätet och kanske blir det  lite chips och godis framför TV’n. Men inget Melodifestivalen för vår del tror jag inte, kanske del två i en film om andra världskriget som R fick i julklapp. Verklighetsbaserat, otäckt och fängslande intressant.

Hoppas ni andra därute också får en riktigt bra lördagkväll!

Kram

Idag har vi spenderat några härliga timmar ute på landet hos kompisarna Frida, Siri och Ture (glömde kameran hemma). Först blev det pulkabacken, Siri verkade gilla det här med att åka rätt så mycket medan Judit mest stod still mellan åken med Siris mamma Frida. Att det skulle duga att åka snowracer med mej tror ni väl inte... Efter pulkan gick vi in och smaskade hembakt bröd och syltgrottor och sen fick barnen leka en bra stund och det funkade riktigt bra. Knappt några bråk alls. En perfekt förmiddagsutflykt!

Familjen U bor sådär högt idylliskt underbart på landet med milsvid utsikt och Milla var med och kunde springa lös. Varje gång jag är hos nån på landet undrar jag om vi har gjort rätt som har bosatt oss mitt inne i byn, visserligen en liten by men ändå med grannar precis runt om. Men visst är det smidigt med 100 m till närmsta lekplats och bara några hundra meter till mataffären. Och jag vet att när kvällen kommer och det blir mörkt så är jag rätt glad att jag bor där vi gör och att det finns gatljus och att träningen bara är en bit bort, går att både cykla och gå om man vill...

Men ändå..... på nåt sätt har jag nog ändå en dröm om livet på landet. Minns alla stunder vi tillbringat hos min pappas morbror med familj, hjälpt till att ta in höet på sensommaren och suttit i deras riktiga bonnakök och fikat (att jag var livrädd för hundarna, hästarna och alla andra djur är väl en helt annan historia). Minns även de somrar när min äldre kusin med familj brukade hyra ett torp (ja att det bara fanns utedass gillade jag inte men man fick ju hålla sig medan man var där) mitt ute på landet. Man kunde liksom bara vara.

Fast å andra sidan kunde vi ju oxå bara varit om vi hade haft lite mer fritid, om vi hade köpt ett nyare hus, ett tillräckligt stort hus som vi inte behövde bygga till, om vi inte hade bowlat och om vi inte hade åkt till stugan så ofta på sommaren. Men då hade det ju inte varit vårt liv så vi är nog ändå rätt nöjda tror jag.

Men drömmen om livet på landet lever nog ändå kvar nånstans långt inne...