Direktlänk till inlägg 31 maj 2011
Idag är jag ledsen för vännen Annas skull då de har förlorat sin underbara katt (och jag gillar INTE katter vanligtvis) Plutten.
Jag lider med dem då jag vet hur det är att förlora ett husdjur, oavsett hur eller varför ...
Tur man har barnen som kan få en tillbaks till nuet, var ledsen en stund tidigare och grät en skvätt. Judit blev såklart orolig och ledsen hon med och kramade om mig en stund. Sen fick hon syn på väckarklockan och sa glatt "Picke", dvs hon trodde att det var en telefon och ville ringa Micke..... och då var det ju svårt att vara ledsen längre...
KRAM till dig Anna, du vet att jag tänker på er.